Vår hemsida använder sig av cookies. Klicka här för mer information

Jag förstår

2011-10-06

Infrastrukturen i vår region och Stångådalsbanans framtid

Stormötet 3 oktober samlade kommunledningar, representanter för Trafikverket, Regionförbundet, Kalmar Läns Trafik, Sveriges Riksdag med flera. Alla är de berörda av Stångådalsbanans framtid. Nedan följer en sammanfattning av det som diskuterades på mötet.


De samlade deltagarna på mötet på Fredensborg.

Hur finansieras framtida investeringar för infrastruktur i vår gemensamma region?

  • En grundläggande överenskommelse om strategi och vision på lång och kort sikt behövs mellan kommuner, län och region.
  • Marknadssatsning för ökat resande skapar behov. Vi behöver vara överens om pendeltrafik i ändpunkterna.
  • Genom dessa åtgärder skapa en som ger bärighet för utbyggd infrastruktur.
  • Finansiering genom olika lösningar där statligt är grund i kombination med medfinansiering för vissa objekt. Skulle vi kunna låna en miljard på 50 års avskrivning som kunderna får betala? Kan motiveras av fler resenärer
  • Kan det även finnas andra sätt att finansiera? Tex att byta tillgång mot tillgång och räkna basinvestering i infrastruktur som en tillgång. Stora lånefinansieringar kan innebära uppförsbacke och man måste även ha tuffa förutsättningar i omvärlden i åtanke. Måste hitta nytt sätt att finansiera.

Hur kan strategin se ut för de närmaste 5-7 åren för att nå framgång?

  • Få in Stångådalsbanan i nationell plan – annars görs inga åtgärder.
  • Ta små steg i taget, i olika objekt. Prioriteringslista. Signalsystem/övervakningssystem prioriterat.
  • Öka behovet av banan för person- och godstrafik. Avtalet är nu på 200 miljoner för att förkorta restiden.  Hur ska exempelvis Plannja kunna ta in 60 000 ton stål?
  • Arbeta med det dåliga ryktet – tar lång tid att jobba upp ett förtroende. Alla behöver hjälpa till.
  • Statens långsiktiga planering för vägar och järnvägar – nationell plan – RF och ÖSTSAM måste få staten att tro på att detta är en bra investering.
  • Låna för att investera och för att konsumera är två skilda saker!

Vad kan vi lära av historien?

  • På 1850-talet lånade fyrståndsriksdag upp pengar för att modernisera stambanan. Borde vi göra samma nu? Förutsättning för utveckling!!
  • Livsavgörande med bra och snabb järnväg.
  • Vilka är utmaningarna för vårt samhälle på 20 års sikt, och hur kan Stångådalsbanan knytas till det?
  • Samarbete – allas måste enas om samma sak!!
  • Var fräcka – ta för er av pengarna. Vi är lilla Norrland!
  • Vi ska aldrig ge upp utan samarbeta för att få fram pengar till Stångådalsbanan. Historien visar att det går att lyckas!
  • Inte ha olika upplägg!

Vilka är utmaningarna för vårt samhälle på 20 års sikt och hur kan Stångådalsbanan knytas till det?

  • Inventera vilka potentialer som finns för att flytta gods längs stråket. Vi ska prata väl om det vi själva vill.  Framtiden kommer att prägla vårt sätt att vara och färdas. Människor har olika betalningsförmåga.
  • Så som infrastruktur byggs, så formas samhället (Botniabanan)
  • Klimatfrågan – Stångådalsbanan måste vara en del av lösningen
  • Demografin – vår befolkning krymper
  • Arbetskraft – hur försörjer vi industri med relevant arbetskraft? Fyller Stångådalsbanan någon funktion?
  • Jämställdhet
  • Kan Stångdalsbanan innebära både stads- och lantliv? Bo kvar och arbeta längre bort? Mälardalseffekt i takt med att regionerna växer?
  • Finansiering
  • Samma fokus i regionen om 20 år?
  • Fossilbränslefri drift
  • Är en investering lönsam eller ej? Är det mer lönsamt att investera i Linköping eller Kisa?
  • Besöksnäringen – hur försörjer vi denna med besökare och kompetens? Geografiskt bunden.
  • En ny utredning för Stångådalsbanans framtid bör startas. RF gjorde en utredning med annat angreppssätt. Det kostar och bygga upp infrastruktur dit människor flyttar.
  • Fjärrblockering  - det bör ej finnas tågklarerare på varje ställe. I Mörlunda har det hittills inte gått att mötas med tåg, men det kommer glädjande nog att fungera från den 15 december 2011!

Sammanfattning av moderator Mikael Ahlerup

  • Samsyn, samarbete – att säga är inte detsamma som att göra! Olika organisation och geografiska indelningar måste lägga sin prestige åt sidan för det högre, gemensamma syftet.
  • Välj EN prioritering för önskemål. Alla andra frågor blir därmed inte oviktiga!
  • Länet måste bestämma sig för att samarbeta kring EN sak.
  • Behoven är enkla – trovärdighet, punktlighet, komfort. Gör det inte svårare än vad det är!
  • Bidrar banan till samhällsnytta, att hela Sverige ska leva? JA!!
  • Färdiga och planlagda projekt har hittills fått statliga pengar – men inte de som ”diskuteras” och där oenighet råder.

Dialogmötets essens:

Fokusera, prioritera, samla er kring ett objekt så ökar vår regions möjlighet till investeringar för infrastruktursatsningar.

Nu växlar vi upp, på riktigt!

Michael Leijonhud
Infrastrukturkansliet

 


Michael Leijonhud, Infrastrukturkansliet.


Mikael Ahlerup, moderator och VD Astrid Lindgrens Värld.


Micael Glennfalk, kommunalråd i Vimmerby.


Muharrem Demirok, kommunalråd i Linköping.


Karl-Johan Bodell, VD Kalmar Läns Trafik.


Anders Åkesson, Trafikutskottet Sveriges Riksdag.

  • Hultsfreds kommun
  • Högsby kommun
  • Kalmar kommun
  • Kinda kommun
  • Mönsterås kommun
  • Oskarshamns kommun
  • Vimmerby kommun